Borgå, Finland
Om den nordiska trästaden
Trä var det självklara byggnadsmaterialet i Norden, på landsbygden och i städerna. Ännu vid tiden för andra världskriget bestod många stadskärnor av låga trähus, men de uppfattades alltmer som symboler för fattigdom och elände.
Idag kan ”den nordiska trästaden” upplevas i småstäder som Alingsås, Helsingør, Raumo eller Røros och i de större städernas ”förorter”, som Haga i Göteborg eller Port Arthur i Åbo. Den är eftertraktad boendemiljö, populärt turistmål och unik kulturhistoria. Den tjänar som inspiration för dagens stadsplanering, med inriktning på social och ekologisk hållbarhet.
Begreppet ”Den nordiska trästaden” är hämtat från det samnordiska projekt som i slutet av 1960-talet initierades av de nordiska riksantikvarierna, i samarbete med arkitekturskolorna i Helsingfors, Oslo och Stockholm och med ICOMOS (International Council on Monuments and Sites). Projektet lyfte fram de unika miljöerna och möjligheterna i en tid när totalsanering sågs som den enda vägen framåt.
Projektet bidrog starkt till att rivningsvågen avtog. Ett nytt synsätt växte fram och genom det ett engagemang från såväl kommuner som husägare och allmänhet. En konferens hölls i Sandefjord (Norge) i september 1972, en utställning visades på flera platser i Norden och ett trettiotal rapporter publicerades. Inbjudan till trästadskonferensen i Trondheim i september 2016 skickades till de städer och trästadsmiljöer, som översiktligt redovisas i den sammanfattande rapporten från 1972.
Frågan vad som ska räknas till ”den nordiska trästaden” är svår och avgränsningen mot ”vanlig” trähusbebyggelse är otydlig. Närmast kommer vi kanske i inledningen till det norska avsnittet i rapporten: ”en oversikt som omfatter alle byer med sammenhengende områder konsentrert trehusbebyggelse. Vi snakker ikke om de hundrevis av villastrøk med overveiende trehus i norske byer, vi har samlet oss om de tette bykjerner som fremdeles er preget av trebebyggelse [ . .] De spenner over et rikt spektrum, fra den egentlige bykjerne, over sentrale strøk som er blitt liggende i en ellers ny, større by, til mindre selvstendige steder med bykarakter. Karakteristisk for dem alle sammen er det markerte skille mellom det offentlige rom, gaterommet, og det private rom, bakhaven, bakgården, i mange byer et slags atrium der familjen eller den yrkesdrivende har et fristed midt i mylderet.”
Det finns idag, 50 år senare, flera anledningar att åter lyfta fram trästaden och att åter göra det på nordisk bas. Den här gången medverkar också Danmark aktivt. Korsvirkeshus (bindingsværkshuse) är ju ”konstruktivt, historisk og i forhold til fugt- og isoleringsmæssige problemer, fuldblods træbygninger, [ . .]. Den udvendige dragt er bare en anden.”
Dagens utmaningar kräver nya angreppssätt, men fokus ligger fortfarande på trästadens värden och möjligheter. Trä som byggnadsmaterial har kommit tillbaka, men mycket arbete återstår om den nordiska trästaden ska kunna brukas, bevaras och utvecklas till sin fulla potential.
Lär mer om den traditionella trästaden i Norden
Tidskriften Arkitektur 5 - 1973: Flera artiklar om trästadsprojektet 1968-73
”Falun - stad i trä”, Kommittén för byggnadsvårdsåret 1975 och Dalarnas museum
”Byhuset - byggeskik i købstaden”, av Curt von Jessen m fl, København 1980, klassisk dansk vejledning i vedligeholdelse og istandsættelse af bygninger i gamle byområder
”Trädgårdsstäder i praktiken”, av Claes Caldenby m fl, White Coordinator 1991, om trästadens sentida arvtagare
Tidskriften Kulturmiljövård 5 - 1993: ”Den nordiska trästaden - hur går vi vidare?” av Nils Ahlberg
”Suomalaisia puukaupunkeja - hoito, kaavoitus ja suojelu” (Finska trästäder - underhåll, planläggning och skydd), Miljöministeriet (Helsingfors), Utredning 5/1995 (på finska och engelska)
”Trästäder i Västra Götaland - ett miljömålsprojekt”, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Rapport 2011:41, kan laddas ned från hemsidan i .pdf-format
Tidskriften Byggnadskultur 4 - 2014: Specialnummer om ”Städer av trä”.
"Mit bindingsværkshus" av Søren Vadstrup, utgiven av Landsforeningen Byogland och Netværk for Bindingsværk, København 2021, en håndbog i vedligeholdelse og istandsættelse samt energiforbedring, med lång litteraturlista