En svensk version följer längre ned på sidan.

 

Puukaupunkiverkoston kieli on skandinaaviska

 

Suurimmalla osalla pohjoismaalaisista on etunaan se, että he saavat puhua äidinkieltään yhteistyössä toistensa kanssa. Tavallisimmin ovat tanskalaiset, norjalaiset ja ruotsalaiset käyttäneet äidinkieltään, mikä on toiminut melko hyvin – heille. Suomalaisille tilanne on toinen. Suurimmalle osalle ruotsi on vieras kieli, vaikka se onkin toinen virallinen kielemme ja sitä luetaan koulussa.

 

Trondheimin konferenssin jälkeen suomalaisille osallistujille tehty kysely osoitti kuitenkin, että suomalaiset olivat huomanneet, että pohjoismaisia kieliä ymmärtää oletettua paremmin ja puukaupungeista ja vanhojen rakennusten kunnostuksesta oli luontevampaa ruotsiksi kuin englanniksi.

 

Pystymme yleensä ymmärtämään kirjoitetun ruotsin lisäksi norjaa ja tanskaa, mutta puhutun kielen kanssa on hankalampaa. Ruotsin kanssa me yleensä pärjäämme, vaikka meidän ei aina ole yhtä helppoa ilmaista itsemme ruotsiksi. Norjaa ja tiettyjä ruotsinkin murteita on jo vaikeampi ymmärtää, mutta vaikeinta on puhuttu tanska. Tanskalaisen, joka haluaa tulla suomalaisen ymmärtämäksi, tulisikin käyttää jonkinlaista ruotsalaistettua puhetapaa.

 

Mutta ei pelkästään meillä suomalaisilla ole vaikeuksia ymmärtää muita skandinaaveja, vaan eivät skandinaavitkaan ymmärrä toisiaan läheskään niin hyvin kuin miltä se meistä suomalaisista vaikuttaa. Etenkin ruotsalaisilla ja tanskalaisilla on usein vaikeuksia ymmärtää toisiaan.

 

Onnistuneen pohjoismaisen yhteistyön edellytyksenä on, että kaikki yrittävät helpottaa kommunikointia mm. puhumalla hitaammin ja pohjoismaisemmin. Esimerkiksi tanskalaisesta voi tuntua keinotekoiselta puhua ns. vanhaa teatteritanskaa, mutta on tärkeämpää, että vastapuoli ymmärtää kuin että puhuminen tuntuu itsestä nololta. Siihen kuitenkin pyritään.

 

Kielivalinnan ei silti tarvitse olla kategorinen. Useinhan käy nykyään niin, että pohjoismaalaiset päätyvät käyttämään yhteisyössään englantia. Sanotaan, että silloin kaikki olisivat kielellisesti tasaveroisia. Mutta englanti on kaikille vieras kieli. Siksi on päätetty, että Pohjoismaisen puukaupunkiverkoston pääasiallinen kieli on skandinaaviska, mutta varakielenä saa käyttää myös englantia. Tämän ei kuitenkaan tule johtaa siihen, että kaikki alkavat puhua englantia, vaikka jotkut niin tekevätkin.

​

​

Nätverkets språk är skandinaviska

 

Majoriteten av nordborna har den stora fördelen att kunna tala sitt modersmål i samvaron inom den nordiska gruppen. Det vanligaste mönstret är att danskar, norrmän och svenskar använder sitt modersmål, vilket fungerar ganska tillfredsställande -  för dem. Men för finnarna är situationen en helt annan.  För största delen av finnarna är svenska ett främmande språk, trots att det är landets andra officiella språk och läses i de finska skolorna.

 

En enkät bland finskspråkiga konferensdeltagare i Trondheim hösten 2016 visade, trots svårigheter att framförallt förstå danska, att prata om byggnadsvård och trästäder på engelska ansågs onaturligt. Begreppsvärlden är i stor utsträckning densamma i finskan som i svenskan, tack vare århundraden av kulturell och samhällelig gemenskap mellan Sverige och Finland.

 

Finska deltagare förstår ju oftast svenska bra, men det är inte alltid lika lätt att uttrycka sig på svenska. För finnarna är svenskan alltså det språket som kan användas som nordiskt umgängesspråk.  Det är svårare med norskan, liksom med vissa svenska dialekter och svårast är det med talad danska.  En dansk som vill bli förstådd av en finne är i praktiken tvungen att försöka använda någon form av försvenskat uttal.

 

Och det gäller inte bara finnar: nästan alla nordbor, som kommit i kontakt med nordiska vänner, har märkt att verkligheten inte alltid stämmer med idealet. Det är lätt att tala, men man förstår inte alltid, och man blir inte alltid förstådd.

 

En förutsättning för ett lyckat nordiskt samarbete är att alla strävar efter att på alla sätt underlätta ett aktivt deltagande, bl.a. genom att tala långsammare och mera ”nordiskt”.  Det kan kännas onaturligt men det är viktigare att motparten förstår.

 

Språkvalet behöver ändå inte vara kategoriskt. Det händer allt oftare att nordbor i samtal med varandra ger upp och övergår till engelska. Man säger att alla då skulle vara språkligt jämställda. Men engelskan är ett främmande språk för alla. Därför väljer vi att samarbeta på skandinaviska, men vi öppnar samtidigt för finska deltagare att tala engelska när de känner sig osäkra på skandinaviska. Detta bör inte leda till att alla börjar tala engelska.

​

Läs mera I Att tala nordiskt - språkråd till nordbor i nordiskt samarbete. En handledning utgiven av Nordiska ministerrådet i samarbete med Kulturkontakt Nord.

 

Pori/Björneborg 2018-03-06

Tuulikki Kiilo