Om nettverket Den nordiske trebyen

Bakgrund

Nätverket vill vara ett forum för alla som är intresserade av den historiska, nordiska trästaden, för dem som bor och arbetar i kommuner vars historia och identitet är förknippade med den och för dem som är engagerade på annat sätt. Det bildades i samband med trästadskonferensen i Trondheim 2016, på initiativ av fyra nordiska föreningar för byggnadskultur.

 

Syftet är att stärka trästäderna som kulturarv, livsmiljö och besöksmål. Det finns många frågor att driva gemensamt:

 

Hur bidrar vi till en levande och attraktiv stadskärna, där de unika kvaliteterna skapar mervärde för både boende och besökare? Hur sprider vi information till fastighetsägare kring varsamt underhåll och hur skapar vi stolthet för miljön? Hur löser vi finansiering, tillgänglighet, energikrav, brandskydd och program för färgsättning? Hur ser redskapen ut för att både bevara och tillåta förändring? Hur bygger vi nytt i historisk miljö?

 

Visionen var, och är ett levande nätverk som inspirerar, samlar och sprider kunskap. Det ska kunna erbjuda:

• ett forum för inspiration, erfarenhetsutbyte och diskussion

• studieresor och årliga tematiska möten, som arrangeras på olika håll i Norden

• gemensamma forskningsprojekt, i samarbete med högskolor och branschinstitut

• gemensam marknadsföring och gemensam produktion av informationsmaterial

 

Nätverket vänder sig till alla som på olika sätt arbetar med och bor i trästaden (inkl. den danska bindingsværksbyen): arkitekter och planerare, antikvarier och forskare, ansvariga för näringsliv och turism, och husägare.

 

Språk

Nätverkets språk är skandinaviska. Om detta råder enighet i styrelsen och en enkät bland konferensdeltagare i Trondheim visar att stödet för skandinaviska är starkt även i den finskspråkiga gruppen, om danskarna försöker ”försvenska" sitt uttal och om engelska får användas som ”reservspråk”.

 

Språkvalet är inte kategoriskt. Samarbetet föregår i princip på skandinaviska språk, men den som vill får tala engelska. Detta bör ändå inte leda till att alla börjar tala engelska.

 

Argumenten för en skandinavisk linje är tydliga. Begreppsvärlden är i stor utsträckning densamma i finskan som i svenskan, tack vare århundraden av kulturell och samhällelig gemenskap mellan Sverige och Finland.